Idag ha de blivit jobb som vanligt :)
Slutade 17:30
Åkte sedan till mormor och morfar :) å vänta på att Kusinerna ska komma hit :)
Så himla kul att se dem igen :)
Nä nu ska jag lägga ner datorn och vara lite social :)
ha de gött kramis
ByeBye
Vem är Jag
- Om Mig
- Är gift sedan aug-2010, bor i en lägenhet med våra djur. En hund & två katter... Älska att dansar, inredning, foto, vara ute i naturen och umgås med nära och kära. Jobbar som personlig assistent till en liten pojk, i en fantastisk underbar familj!!!!!!
fredag 25 mars 2011
Astrid Lindgren
Astrid Lindgren
En underbar människa.
Hade barnasinnet kvar
in i det sista, tack
Astrid, vad du gjort för alla barn. <3
Alla filmer och alla böcker som hon gjort är ett minne för livet, Idag gör de om filmerna men tycker de förstör de astrid har gjort. men de är va ja tycker..
torsdag 24 mars 2011
rekommendera denna sidan om bla. bal/tärn/brudklänninga
http://brudklanningar.nu/webshop/
Mycket bra personer att ha å göra med, trorvärdiga och mycket trevliga :)
Mycket bra personer att ha å göra med, trorvärdiga och mycket trevliga :)
onsdag 23 mars 2011
Kör inte bilen om ni tankat fel bränsle...
OjOj vilken dag de blev i går!
Jag sov över hos min föräldra från måndagen tills igår, fick lite sovmorgon så skönt ibland....
Halv 12 körde jag statoil och skulle tanka innan jag körde till jobbet, först å fremst ställde jag mig vid fel pump, ska tanka disel, ställde mig rätt men hallåååå jag tankade bensin Feeelllll.. Man ska inte vara stressad när man ska tanka :(
Fick gå in på statoil och be dem ringa verkstaden och assistanskåren men ska ej köra bilden med fel bränsle, kan bli värre skador än va de behöver blir.
Kom till Kia Mortos där de tog emot bilen. Tog bussen in till jobbet. Åkte bussen tillbaka vid tre tiden Men ojoj då hade de råkat ta sönder ett rör under motorn så jag fick låna deras hyrbil tills idag.
Nu hoppas jag på att bilen är klart när ja hämta den i eftermiddag, jag få ju köra ifrån jobbet och byta bilen sen tillbaka till jobbet :)
Blir en lång härlig dag å jobba :) De gör inget, love my job :)
Hoppas på att man få jobba läääänge här :)
Nä nu ska ja ut å ta rast
Ha de gött
Kramis
ByeBye
Jag sov över hos min föräldra från måndagen tills igår, fick lite sovmorgon så skönt ibland....
Halv 12 körde jag statoil och skulle tanka innan jag körde till jobbet, först å fremst ställde jag mig vid fel pump, ska tanka disel, ställde mig rätt men hallåååå jag tankade bensin Feeelllll.. Man ska inte vara stressad när man ska tanka :(
Fick gå in på statoil och be dem ringa verkstaden och assistanskåren men ska ej köra bilden med fel bränsle, kan bli värre skador än va de behöver blir.
Kom till Kia Mortos där de tog emot bilen. Tog bussen in till jobbet. Åkte bussen tillbaka vid tre tiden Men ojoj då hade de råkat ta sönder ett rör under motorn så jag fick låna deras hyrbil tills idag.
Nu hoppas jag på att bilen är klart när ja hämta den i eftermiddag, jag få ju köra ifrån jobbet och byta bilen sen tillbaka till jobbet :)
Blir en lång härlig dag å jobba :) De gör inget, love my job :)
Hoppas på att man få jobba läääänge här :)
Nä nu ska ja ut å ta rast
Ha de gött
Kramis
ByeBye
lördag 19 mars 2011
va tiden går...
Idag ska vi åka å handla lite mat inför kvällen vännenra Yvonne och Kenny kommer förbi... Längtar såå
nä nu ska vi kolla färdigt på tv:n sen köra :)
ha de kanon
Kramis
ByeBye
torsdag 17 mars 2011
Vilken vecka :)
Ojoj vilken vecka de ha varit, jobbat fullt varje dag denna veckan som jag inte är van vid. Vilket inte är något negativt, som ja skrev i förra inlägget så trivs jag som fisken i vattnet :)
efer jobbet träffade ja bäckis, hon skulle leta efter ett par skor som är bra för fötterna, hon gå väldigt mycket i jobbet å då är de väldigt viktigt att man unna sig ett par bra skor vilket många inte gör... Så bra yvonne att du tog tag i de :) Sedan fikade vi :) Tack vännen för en trevlig stund :)
Sover över hos mormor och morfar inatt så skön få en timmes sovmorgon orkar inte köra hem de är ca 6 mig hem, man är rätt trött på denna väg kan den utan å innantill hehe..... Hoppas på vi hitta något hur å bo i närheten :) gå trögt nu hehe
Som sagt sover här ska ändå börja halv 8...
Visst finns de som börja tidigare men när man är van att få sova till 10 så blir man rätt trött när man få gå upp halv 6 .......
Men de ätr bara att vänja sig så länge man ha ett roligt jobb och tänkte positivt så orka man :)
nä nu ska ja ringa min älskling som jobba sen blir de nog sängen...
ha en super bra fredag och vänd de negativa till de positiva så blir du piggare,,,,
Kramis
ByeBye
efer jobbet träffade ja bäckis, hon skulle leta efter ett par skor som är bra för fötterna, hon gå väldigt mycket i jobbet å då är de väldigt viktigt att man unna sig ett par bra skor vilket många inte gör... Så bra yvonne att du tog tag i de :) Sedan fikade vi :) Tack vännen för en trevlig stund :)
Sover över hos mormor och morfar inatt så skön få en timmes sovmorgon orkar inte köra hem de är ca 6 mig hem, man är rätt trött på denna väg kan den utan å innantill hehe..... Hoppas på vi hitta något hur å bo i närheten :) gå trögt nu hehe
Som sagt sover här ska ändå börja halv 8...
Visst finns de som börja tidigare men när man är van att få sova till 10 så blir man rätt trött när man få gå upp halv 6 .......
Men de ätr bara att vänja sig så länge man ha ett roligt jobb och tänkte positivt så orka man :)
nä nu ska ja ringa min älskling som jobba sen blir de nog sängen...
ha en super bra fredag och vänd de negativa till de positiva så blir du piggare,,,,
Kramis
ByeBye
onsdag 16 mars 2011
Hello...
Jag jobba en hel del vilket är super kul, så de blir att man hinner inte skriva på bloggen så mycket som ja skulle vilja,
När ja kommer hem är ja sååå trött, datorn ha nog inte varit igång på evighetsevigheter, iphonen ha jag en å där komma ja facebook och mailen och läser lite nyheter....
Ikväll blir de hem å umgås med mannen om han nu inte ha någon hanboll förstås sånt ja märker.
Nä tillbaka till verkligheten dax å jobba igen :) så himla kul i love it :)
Kramis
ByeBye
När ja kommer hem är ja sååå trött, datorn ha nog inte varit igång på evighetsevigheter, iphonen ha jag en å där komma ja facebook och mailen och läser lite nyheter....
Ikväll blir de hem å umgås med mannen om han nu inte ha någon hanboll förstås sånt ja märker.
Nä tillbaka till verkligheten dax å jobba igen :) så himla kul i love it :)
Kramis
ByeBye
fredag 11 mars 2011
Vad är hälsa? Ett nytt synsätt på hälsa, sjukdom och stress
God hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom, utan en upplevelse av att räcka till, fungera i sitt liv, känna mening och sammanhang i tillvaron.
Hälsan tiger still - är det så??
Det är högst naturligt att då och då känna av diverse krämpor, men många människor söker en sjukförklaring till återkommande symptom även om dessa i själva verket inte är behandlingskrävande utan funktionella och beteendeutlösta. Det har uppstått en osund rädsla inför att känna av sin kropp. Många tycks tro att man aldrig ska behöva uppleva den egna kroppen, utan den ska sköta sig själv, och om den gör sig påmind är det illa...
- Hälsan tiger still sägs det ju. Är det så??
Föråldrat synsätt på hälsa och sjukdom
Vårt sätt att tänka och tala om hälsa i Sverige bygger på axiomet att frisk är man så länge man inte är sjuk. Och blir man sjuk ska det sjuka behandlas bort, så att man blir frisk igen. Detta synsätt är föråldrat och otillräckligt i dagens hälso- och sjukvård. Sjukvård gör ingen människa frisk. Sjukvården har inte uppdraget att göra någon frisk, utan snarare att göra sina kunder osjuka, d.v.s. behandla bort sjukdomar och lindra obehagliga besvär.
- Jamen, invänder någon, om man framgångsrikt behandlar bort det sjuka blir väl patienten frisk?!?
- Nej, inte nödvändigtvis. Därför att friskhet är inte bara frånvaro av sjukdom, utan närvaro av friska funktioner i kroppen och själen.
WHO: God hälsa inte bara frånvaro av sjukdom
WHO har rätt i att god hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom, utan en upplevelse av att räcka till, fungera i sitt liv, känna mening och sammanhang i tillvaron. God hälsa i bemärkelsen subjektivt välbefinnande har egentligen inte så mycket att göra med frånvaro av sjukdom, utan beror mer på om friska biologiska och psykiska funktioner är igång, och kroppens och själens behov uppfylles i tillräcklig grad, d.v.s. om man har en hälsoskapande beteendearsenal som möjliggör höggradigt tillfredsställande av fysiska, psykiska och sociala behov. Dessutom behövs en aktiv mental förmåga att göra det bästa möjliga av sin situation. När allt detta fungerar ingår stimulans, belastningar, vila och uppbyggnad, mänsklig gemenskap, utmaningar och belöningar m.fl. friskhetsförut-sättningar i rätt proportioner i ens dagliga liv, beteendearsenalen tillfredsställer då de flesta av kroppens och själens behov.
Många folksjukdomar är brist på friskhetsskapande beteenden
Vi har fått nya folksjukdomar i Sverige under de senaste decennierna. Dessa nya beteendeutlösta och funktionella folkhälsoproblem är snarare att kategorisera som BRIST PÅ FRISKHETSSKAPANDE BETEENDEN än som nya sjukdomar. Stressutlösta utmattningsreaktioner, psyko-somatiska besvär, vällevnadssymptom i form av metabola rubbningar och dylikt är alla exempel på detta. Ur praktisk, interventiv och förebyggande synvinkel kan vi inte bara se till riskfaktorer, utan måste tänka pedagogiskt och pragmatiskt.
Den enskilde som vill göra något åt sin hälsosituation behöver hjälp att börja LÄGGA TILL FLER FRISKA BETEENDEN i sin vardag, inte att undvika riskbeteenden
Vår kroppsliga och själsliga anpassningsförmåga räcker inte alltid till inför kraftigt förändrade livsbetingelser, och många människor har inte etablerat en tillräckligt hälsoskapande livsstil för att få en motvikt till de nedbrytande inflytelserna i det dagliga livet. Vår anpassningskapacitet överskrids på flera sätt i ett modernt liv: maten vi äter är dåligt balanserad ur näringssynpunkt, våra fysiska aktiviteter är otillräckliga och ensidiga, och de psykosociala betingelserna har blivit så komplicerade att ett växande antal människor går omkring med nästan oavbrutet stresspåslag, eller än vanligare: brist på effektiv vila.
Viktigt skapa modeller för nya friska beteenden
Det är inte eliminering av skaderisker och felaktiga beteenden som är den moderna hälsovårdens största utmaning, utan snarare att skapa modeller för att hjälpa människor utveckla nya, friska beteenden. Alltså behöver vi lära oss att medvetet och aktivt lägga till på den positiva, hälsoskapande sidan, i högre grad än att dra ifrån på den negativa! Denna princip gäller både på det individuella planet och i grupper och organisationer.
Misslyckande från sjukvården
Sjukvården har hittills misslyckats med att utveckla holistiska metoder för att bemöta och hjälpa patienter med funktionella, beteendeutlösta hälsoproblem. När den medicinska utredningen visar att inga specifika sjukdomsprocesser föreligger, kan läkaren oftast bara konstatera att ingen sjukdom som går att skära bort eller medicinera bort finnes. Symptomlindrande behandling och sjukskrivning i väntan på att hälsan förhoppningsvis ska inställa sig igen av sig själv, misslyckas självklart ofta eftersom den ofriske behöver handledning i inlärandet av de nya beteenden som kan återställa hälsan. Livsstil och personlig förmåga har alltså fått allt större betydelse för vår hälsa, och på ett sätt som sjukvården inte har varit beredd på. I sjukvården händer det tyvärr ofta att patienten till slut får nöja sig med förklaringen att Det är inget allvarligt fel på dig, proverna är bra. Vi kan inte hjälpa dig... Detta är i och för sig riktigt: det är inte sjukvårdens uppgift att hjälpa dessa människor, utan det skulle bättre ske i en helt annan typ av organisation med en grundmurad salutogenetisk (hälso-befrämjande), beteendemedicinsk kompetens och metodik.
Växande hälsofattigdom
Hälsosegregationen minskar faktiskt inte - vi har en växande klass hälsofattiga! I motsats till vad vi kanske vill tro har hälso-orättvisan i Sverige och jämförbara länder snarare ökat än minskat under 1980- och 90-talen. En ny sorts underklass håller på att uppstå, en stor grupp av hälsofattiga människor som inte nödvändigtvis har ont om pengar, men har fastnat i en livsstil som är hälsovådlig. Det är normalt att inte må riktigt bra, och tyvärr söker många orsaken till sitt illabefinnande i en diagnos som läkaren förväntas ställa genom sjukdomsletande undersökningsmetoder. Individens förmåga att skapa (eller åtminstone aktivt och medvetet påverka) sin egen livsstil - att själv ta aktiv ställning till hur man vill äta, sova, arbeta, koppla av och vila, umgås, stimuleras, motionera, gå i skogen, följa med barnen till skolan, vara med i en förening, gå på teater, etc, etc... - blir alltmer avgörande för hälsa och lycka i takt med att valmöjligheterna och komplexiteten i samhället ökar.
Ny vattendelare mellan stark och svag, lycklig och olycklig, frisk och sjuk
Modern medicinsk forskning visar tydligt att våra nya folksjukdomar drabbar mest dem som har svårast för att själva skapa sina livsför-utsättningar. Aktiv livsstil, arbetstillfredsställelse, kunskaper om hälsofaktorer samt förmåga att hantera stress håller på att bli vattendelaren mellan stark och svag, lycklig och olycklig, frisk och sjuk.
Vad är det som skapar friskhet?
Förändringen av levnadsvillkoren har i själva verket gått så långt på 80- och 90-talen att kunskap om risker, och förmåga att undvika hälsovådliga beteenden, inte alls räcker. Man måste i stället framför allt förstå vad det är som skapar friskhet och aktivt inkorporera sådana beteenden i sitt vardagliga liv.
Hur gör man i praktiken då...?
Få människor klarar att helt på egen hand omsätta ovanstående i praktiken. Man behöver vägledning. Denna handledning i praktiskt hälsoskapande är den fantastiska innebörden i salutogenetisk beteendemedicin - d.v.s. vad man kan göra varje dag/varje vecka för att ta hand om sig själv och må så bra som möjligt inom ramen för ens förutsättningar. Som beteendemedicinska handledare behöver vi beakta inte bara frågeställningen vilka beteenden som är önskvärda, utan också hur det går till att ändra vanor. När båda dessa processer fungerar kan patienten själv aktivt ta ansvar för sin hälsa och sin funktionsförmåga.
Salutogenetisk forskning och tillämpning
Salutogenetisk forskning (som intresserar sig för hälsans mysterium snarare än sjukdomarnas) röner allt större uppmärksamhet och har på sistone sökt sig ut från det ursprungliga socialpsykologiska och personlighetspsykologiska området till alla aspekter av vår biologiska och psykosociala tillvaro. Salutogenetiskt beteende-medicinska tillämpningar finns idag inom många aspekter av hälsovården. Men detta är egentligen inget för sjukvården, utan ett beting som tydligt och klart borde läggas på friskvården, där den mesta hälsopedagogiska kompetensen finns idag.
Clas Malmström
Leg. läkare
Klinikchef PBM-kliniken i Stockholm
(PBM = Psykofysiologisk BeteendeMedicin)
Källa: http://www.medicallink.se/News/showNews.cfm?newsID=1617
Hälsan tiger still - är det så??
Det är högst naturligt att då och då känna av diverse krämpor, men många människor söker en sjukförklaring till återkommande symptom även om dessa i själva verket inte är behandlingskrävande utan funktionella och beteendeutlösta. Det har uppstått en osund rädsla inför att känna av sin kropp. Många tycks tro att man aldrig ska behöva uppleva den egna kroppen, utan den ska sköta sig själv, och om den gör sig påmind är det illa...
- Hälsan tiger still sägs det ju. Är det så??
Föråldrat synsätt på hälsa och sjukdom
Vårt sätt att tänka och tala om hälsa i Sverige bygger på axiomet att frisk är man så länge man inte är sjuk. Och blir man sjuk ska det sjuka behandlas bort, så att man blir frisk igen. Detta synsätt är föråldrat och otillräckligt i dagens hälso- och sjukvård. Sjukvård gör ingen människa frisk. Sjukvården har inte uppdraget att göra någon frisk, utan snarare att göra sina kunder osjuka, d.v.s. behandla bort sjukdomar och lindra obehagliga besvär.
- Jamen, invänder någon, om man framgångsrikt behandlar bort det sjuka blir väl patienten frisk?!?
- Nej, inte nödvändigtvis. Därför att friskhet är inte bara frånvaro av sjukdom, utan närvaro av friska funktioner i kroppen och själen.
WHO: God hälsa inte bara frånvaro av sjukdom
WHO har rätt i att god hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom, utan en upplevelse av att räcka till, fungera i sitt liv, känna mening och sammanhang i tillvaron. God hälsa i bemärkelsen subjektivt välbefinnande har egentligen inte så mycket att göra med frånvaro av sjukdom, utan beror mer på om friska biologiska och psykiska funktioner är igång, och kroppens och själens behov uppfylles i tillräcklig grad, d.v.s. om man har en hälsoskapande beteendearsenal som möjliggör höggradigt tillfredsställande av fysiska, psykiska och sociala behov. Dessutom behövs en aktiv mental förmåga att göra det bästa möjliga av sin situation. När allt detta fungerar ingår stimulans, belastningar, vila och uppbyggnad, mänsklig gemenskap, utmaningar och belöningar m.fl. friskhetsförut-sättningar i rätt proportioner i ens dagliga liv, beteendearsenalen tillfredsställer då de flesta av kroppens och själens behov.
Många folksjukdomar är brist på friskhetsskapande beteenden
Vi har fått nya folksjukdomar i Sverige under de senaste decennierna. Dessa nya beteendeutlösta och funktionella folkhälsoproblem är snarare att kategorisera som BRIST PÅ FRISKHETSSKAPANDE BETEENDEN än som nya sjukdomar. Stressutlösta utmattningsreaktioner, psyko-somatiska besvär, vällevnadssymptom i form av metabola rubbningar och dylikt är alla exempel på detta. Ur praktisk, interventiv och förebyggande synvinkel kan vi inte bara se till riskfaktorer, utan måste tänka pedagogiskt och pragmatiskt.
Den enskilde som vill göra något åt sin hälsosituation behöver hjälp att börja LÄGGA TILL FLER FRISKA BETEENDEN i sin vardag, inte att undvika riskbeteenden
Vår kroppsliga och själsliga anpassningsförmåga räcker inte alltid till inför kraftigt förändrade livsbetingelser, och många människor har inte etablerat en tillräckligt hälsoskapande livsstil för att få en motvikt till de nedbrytande inflytelserna i det dagliga livet. Vår anpassningskapacitet överskrids på flera sätt i ett modernt liv: maten vi äter är dåligt balanserad ur näringssynpunkt, våra fysiska aktiviteter är otillräckliga och ensidiga, och de psykosociala betingelserna har blivit så komplicerade att ett växande antal människor går omkring med nästan oavbrutet stresspåslag, eller än vanligare: brist på effektiv vila.
Viktigt skapa modeller för nya friska beteenden
Det är inte eliminering av skaderisker och felaktiga beteenden som är den moderna hälsovårdens största utmaning, utan snarare att skapa modeller för att hjälpa människor utveckla nya, friska beteenden. Alltså behöver vi lära oss att medvetet och aktivt lägga till på den positiva, hälsoskapande sidan, i högre grad än att dra ifrån på den negativa! Denna princip gäller både på det individuella planet och i grupper och organisationer.
Misslyckande från sjukvården
Sjukvården har hittills misslyckats med att utveckla holistiska metoder för att bemöta och hjälpa patienter med funktionella, beteendeutlösta hälsoproblem. När den medicinska utredningen visar att inga specifika sjukdomsprocesser föreligger, kan läkaren oftast bara konstatera att ingen sjukdom som går att skära bort eller medicinera bort finnes. Symptomlindrande behandling och sjukskrivning i väntan på att hälsan förhoppningsvis ska inställa sig igen av sig själv, misslyckas självklart ofta eftersom den ofriske behöver handledning i inlärandet av de nya beteenden som kan återställa hälsan. Livsstil och personlig förmåga har alltså fått allt större betydelse för vår hälsa, och på ett sätt som sjukvården inte har varit beredd på. I sjukvården händer det tyvärr ofta att patienten till slut får nöja sig med förklaringen att Det är inget allvarligt fel på dig, proverna är bra. Vi kan inte hjälpa dig... Detta är i och för sig riktigt: det är inte sjukvårdens uppgift att hjälpa dessa människor, utan det skulle bättre ske i en helt annan typ av organisation med en grundmurad salutogenetisk (hälso-befrämjande), beteendemedicinsk kompetens och metodik.
Växande hälsofattigdom
Hälsosegregationen minskar faktiskt inte - vi har en växande klass hälsofattiga! I motsats till vad vi kanske vill tro har hälso-orättvisan i Sverige och jämförbara länder snarare ökat än minskat under 1980- och 90-talen. En ny sorts underklass håller på att uppstå, en stor grupp av hälsofattiga människor som inte nödvändigtvis har ont om pengar, men har fastnat i en livsstil som är hälsovådlig. Det är normalt att inte må riktigt bra, och tyvärr söker många orsaken till sitt illabefinnande i en diagnos som läkaren förväntas ställa genom sjukdomsletande undersökningsmetoder. Individens förmåga att skapa (eller åtminstone aktivt och medvetet påverka) sin egen livsstil - att själv ta aktiv ställning till hur man vill äta, sova, arbeta, koppla av och vila, umgås, stimuleras, motionera, gå i skogen, följa med barnen till skolan, vara med i en förening, gå på teater, etc, etc... - blir alltmer avgörande för hälsa och lycka i takt med att valmöjligheterna och komplexiteten i samhället ökar.
Ny vattendelare mellan stark och svag, lycklig och olycklig, frisk och sjuk
Modern medicinsk forskning visar tydligt att våra nya folksjukdomar drabbar mest dem som har svårast för att själva skapa sina livsför-utsättningar. Aktiv livsstil, arbetstillfredsställelse, kunskaper om hälsofaktorer samt förmåga att hantera stress håller på att bli vattendelaren mellan stark och svag, lycklig och olycklig, frisk och sjuk.
Vad är det som skapar friskhet?
Förändringen av levnadsvillkoren har i själva verket gått så långt på 80- och 90-talen att kunskap om risker, och förmåga att undvika hälsovådliga beteenden, inte alls räcker. Man måste i stället framför allt förstå vad det är som skapar friskhet och aktivt inkorporera sådana beteenden i sitt vardagliga liv.
Hur gör man i praktiken då...?
Få människor klarar att helt på egen hand omsätta ovanstående i praktiken. Man behöver vägledning. Denna handledning i praktiskt hälsoskapande är den fantastiska innebörden i salutogenetisk beteendemedicin - d.v.s. vad man kan göra varje dag/varje vecka för att ta hand om sig själv och må så bra som möjligt inom ramen för ens förutsättningar. Som beteendemedicinska handledare behöver vi beakta inte bara frågeställningen vilka beteenden som är önskvärda, utan också hur det går till att ändra vanor. När båda dessa processer fungerar kan patienten själv aktivt ta ansvar för sin hälsa och sin funktionsförmåga.
Salutogenetisk forskning och tillämpning
Salutogenetisk forskning (som intresserar sig för hälsans mysterium snarare än sjukdomarnas) röner allt större uppmärksamhet och har på sistone sökt sig ut från det ursprungliga socialpsykologiska och personlighetspsykologiska området till alla aspekter av vår biologiska och psykosociala tillvaro. Salutogenetiskt beteende-medicinska tillämpningar finns idag inom många aspekter av hälsovården. Men detta är egentligen inget för sjukvården, utan ett beting som tydligt och klart borde läggas på friskvården, där den mesta hälsopedagogiska kompetensen finns idag.
Clas Malmström
Leg. läkare
Klinikchef PBM-kliniken i Stockholm
(PBM = Psykofysiologisk BeteendeMedicin)
Källa: http://www.medicallink.se/News/showNews.cfm?newsID=1617
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)