Vad är hälsa? Ett nytt synsätt på hälsa, sjukdom och stress

God hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom, utan en upplevelse av att räcka till, fungera i sitt liv, känna mening och sammanhang i tillvaron.


Hälsan tiger still - är det så?? 
Det är högst naturligt att då och då känna av diverse krämpor, men många människor söker en sjukförklaring till återkommande symptom även om dessa i själva verket inte är behandlingskrävande utan funktionella och beteendeutlösta. Det har uppstått en osund rädsla inför att känna av sin kropp. Många tycks tro att man aldrig ska behöva uppleva den egna kroppen, utan den ska sköta sig själv, och om den gör sig påmind är det illa... 
- Hälsan tiger still sägs det ju. Är det så?? 

Föråldrat synsätt på hälsa och sjukdom 
Vårt sätt att tänka och tala om hälsa i Sverige bygger på axiomet att frisk är man så länge man inte är sjuk. Och blir man sjuk ska det sjuka behandlas bort, så att man blir frisk igen. Detta synsätt är föråldrat och otillräckligt i dagens hälso- och sjukvård. Sjukvård gör ingen människa frisk. Sjukvården har inte uppdraget att göra någon frisk, utan snarare att göra sina kunder osjuka, d.v.s. behandla bort sjukdomar och lindra obehagliga besvär. 
- Jamen, invänder någon, om man framgångsrikt behandlar bort det sjuka blir väl patienten frisk?!? 
- Nej, inte nödvändigtvis. Därför att friskhet är inte bara frånvaro av sjukdom, utan närvaro av friska funktioner i kroppen och själen. 

WHO: God hälsa inte bara frånvaro av sjukdom 
WHO har rätt i att god hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom, utan en upplevelse av att räcka till, fungera i sitt liv, känna mening och sammanhang i tillvaron. God hälsa i bemärkelsen subjektivt välbefinnande har egentligen inte så mycket att göra med frånvaro av sjukdom, utan beror mer på om friska biologiska och psykiska funktioner är igång, och kroppens och själens behov uppfylles i tillräcklig grad, d.v.s. om man har en hälsoskapande beteendearsenal som möjliggör höggradigt tillfredsställande av fysiska, psykiska och sociala behov. Dessutom behövs en aktiv mental förmåga att göra det bästa möjliga av sin situation. När allt detta fungerar ingår stimulans, belastningar, vila och uppbyggnad, mänsklig gemenskap, utmaningar och belöningar m.fl. friskhetsförut-sättningar i rätt proportioner i ens dagliga liv, beteendearsenalen tillfredsställer då de flesta av kroppens och själens behov. 

Många folksjukdomar är brist på friskhetsskapande beteenden 
Vi har fått nya folksjukdomar i Sverige under de senaste decennierna. Dessa nya beteendeutlösta och funktionella folkhälsoproblem är snarare att kategorisera som BRIST PÅ FRISKHETSSKAPANDE BETEENDEN än som nya sjukdomar. Stressutlösta utmattningsreaktioner, psyko-somatiska besvär, vällevnadssymptom i form av metabola rubbningar och dylikt är alla exempel på detta. Ur praktisk, interventiv och förebyggande synvinkel kan vi inte bara se till riskfaktorer, utan måste tänka pedagogiskt och pragmatiskt. 

Den enskilde som vill göra något åt sin hälsosituation behöver hjälp att börja LÄGGA TILL FLER FRISKA BETEENDEN i sin vardag, inte att undvika riskbeteenden 
Vår kroppsliga och själsliga anpassningsförmåga räcker inte alltid till inför kraftigt förändrade livsbetingelser, och många människor har inte etablerat en tillräckligt hälsoskapande livsstil för att få en motvikt till de nedbrytande inflytelserna i det dagliga livet. Vår anpassningskapacitet överskrids på flera sätt i ett modernt liv: maten vi äter är dåligt balanserad ur näringssynpunkt, våra fysiska aktiviteter är otillräckliga och ensidiga, och de psykosociala betingelserna har blivit så komplicerade att ett växande antal människor går omkring med nästan oavbrutet stresspåslag, eller än vanligare: brist på effektiv vila. 

Viktigt skapa modeller för nya friska beteenden
Det är inte eliminering av skaderisker och felaktiga beteenden som är den moderna hälsovårdens största utmaning, utan snarare att skapa modeller för att hjälpa människor utveckla nya, friska beteenden. Alltså behöver vi lära oss att medvetet och aktivt lägga till på den positiva, hälsoskapande sidan, i högre grad än att dra ifrån på den negativa! Denna princip gäller både på det individuella planet och i grupper och organisationer. 

Misslyckande från sjukvården
Sjukvården har hittills misslyckats med att utveckla holistiska metoder för att bemöta och hjälpa patienter med funktionella, beteendeutlösta hälsoproblem. När den medicinska utredningen visar att inga specifika sjukdomsprocesser föreligger, kan läkaren oftast bara konstatera att ingen sjukdom som går att skära bort eller medicinera bort finnes. Symptomlindrande behandling och sjukskrivning i väntan på att hälsan förhoppningsvis ska inställa sig igen av sig själv, misslyckas självklart ofta eftersom den ofriske behöver handledning i inlärandet av de nya beteenden som kan återställa hälsan. Livsstil och personlig förmåga har alltså fått allt större betydelse för vår hälsa, och på ett sätt som sjukvården inte har varit beredd på. I sjukvården händer det tyvärr ofta att patienten till slut får nöja sig med förklaringen att Det är inget allvarligt fel på dig, proverna är bra. Vi kan inte hjälpa dig... Detta är i och för sig riktigt: det är inte sjukvårdens uppgift att hjälpa dessa människor, utan det skulle bättre ske i en helt annan typ av organisation med en grundmurad salutogenetisk (hälso-befrämjande), beteendemedicinsk kompetens och metodik. 

Växande hälsofattigdom 
Hälsosegregationen minskar faktiskt inte - vi har en växande klass hälsofattiga! I motsats till vad vi kanske vill tro har hälso-orättvisan i Sverige och jämförbara länder snarare ökat än minskat under 1980- och 90-talen. En ny sorts underklass håller på att uppstå, en stor grupp av hälsofattiga människor som inte nödvändigtvis har ont om pengar, men har fastnat i en livsstil som är hälsovådlig. Det är normalt att inte må riktigt bra, och tyvärr söker många orsaken till sitt illabefinnande i en diagnos som läkaren förväntas ställa genom sjukdomsletande undersökningsmetoder. Individens förmåga att skapa (eller åtminstone aktivt och medvetet påverka) sin egen livsstil - att själv ta aktiv ställning till hur man vill äta, sova, arbeta, koppla av och vila, umgås, stimuleras, motionera, gå i skogen, följa med barnen till skolan, vara med i en förening, gå på teater, etc, etc... - blir alltmer avgörande för hälsa och lycka i takt med att valmöjligheterna och komplexiteten i samhället ökar. 

Ny vattendelare mellan stark och svag, lycklig och olycklig, frisk och sjuk 
Modern medicinsk forskning visar tydligt att våra nya folksjukdomar drabbar mest dem som har svårast för att själva skapa sina livsför-utsättningar. Aktiv livsstil, arbetstillfredsställelse, kunskaper om hälsofaktorer samt förmåga att hantera stress håller på att bli vattendelaren mellan stark och svag, lycklig och olycklig, frisk och sjuk. 

Vad är det som skapar friskhet?
Förändringen av levnadsvillkoren har i själva verket gått så långt på 80- och 90-talen att kunskap om risker, och förmåga att undvika hälsovådliga beteenden, inte alls räcker. Man måste i stället framför allt förstå vad det är som skapar friskhet och aktivt inkorporera sådana beteenden i sitt vardagliga liv. 

Hur gör man i praktiken då...?
Få människor klarar att helt på egen hand omsätta ovanstående i praktiken. Man behöver vägledning. Denna handledning i praktiskt hälsoskapande är den fantastiska innebörden i salutogenetisk beteendemedicin - d.v.s. vad man kan göra varje dag/varje vecka för att ta hand om sig själv och må så bra som möjligt inom ramen för ens förutsättningar. Som beteendemedicinska handledare behöver vi beakta inte bara frågeställningen vilka beteenden som är önskvärda, utan också hur det går till att ändra vanor. När båda dessa processer fungerar kan patienten själv aktivt ta ansvar för sin hälsa och sin funktionsförmåga. 

Salutogenetisk forskning och tillämpning
Salutogenetisk forskning (som intresserar sig för hälsans mysterium snarare än sjukdomarnas) röner allt större uppmärksamhet och har på sistone sökt sig ut från det ursprungliga socialpsykologiska och personlighetspsykologiska området till alla aspekter av vår biologiska och psykosociala tillvaro. Salutogenetiskt beteende-medicinska tillämpningar finns idag inom många aspekter av hälsovården. Men detta är egentligen inget för sjukvården, utan ett beting som tydligt och klart borde läggas på friskvården, där den mesta hälsopedagogiska kompetensen finns idag. 

Clas Malmström 
Leg. läkare 
Klinikchef PBM-kliniken i Stockholm 
(PBM = Psykofysiologisk BeteendeMedicin)


 Källa: http://www.medicallink.se/News/showNews.cfm?newsID=1617